Starta aktiebolag – kostnader och checklista steg för steg
För att starta ett privat aktiebolag behöver du minst 25 000 kronor i aktiekapital. Bolaget kan ha en eller flera ägare och är en egen juridisk person, skild från ägarna. Det innebär bland annat att bolaget kan ingå avtal, äga tillgångar och anställa personal.
B
Av BolagsportalenUppdaterad · Lästid: 5 minuter
Dela artikeln:
Vad krävs för att starta ett aktiebolag?
Men registreringen är bara en del av starten. Du behöver också planera hur verksamheten ska få kunder, betala sina utgifter och sköta administrationen.
Den här guiden utgår från att du bildar ett nytt svenskt privat aktiebolag, inte att du köper ett befintligt bolag.
Vad kostar det att starta aktiebolag?
Skilj mellan aktiekapital, registreringsavgifter och pengar som behövs för driften.
Aktiekapital · Belopp: Minst 25 000 kr · Vad beloppet avser: Kapital som tillförs bolaget, inte en myndighetsavgift.
Registrering av aktiebolag digitalt · Belopp: 2 400 kr · Vad beloppet avser: Avgift vid elektroniskt undertecknad anmälan.
Registrering på annat sätt · Belopp: 2 700 kr · Vad beloppet avser: Alternativ till den digitala avgiften.
Digital anmälan om verklig huvudman · Belopp: 250 kr · Vad beloppet avser: Separat registreringsavgift.
Registreringar hos Skatteverket · Belopp: 0 kr · Vad beloppet avser: Exempelvis F-skatt, moms och arbetsgivarregistrering.
Aktiekapitalet och avgifterna framgår av Skatteverkets information och gällande förordningar. Skatteverkets registreringar är kostnadsfria.
Vid digital registrering blir de två angivna registreringsavgifterna tillsammans 2 650 kronor. Därutöver behöver du budgetera för de tjänster och inköp du väljer, exempelvis bank, bokföring och försäkringar.
Räkna inte bara på miniminivån. Gör en separat startbudget som visar hur bolaget ska klara tiden fram till de första kundbetalningarna.
Steg 1: Bestäm ägande, verksamhet och styrelse
Börja med att beskriva vad företaget ska sälja, till vem och hur ni ska ta betalt. Bestäm även vilka som ska äga aktierna och hur besluten ska fattas.
Bolaget behöver en styrelse. Har styrelsen färre än tre ledamöter ska det finnas minst en styrelsesuppleant. En ensam ägare kan därför vara ordinarie ledamot, men behöver då ytterligare en person som suppleant.
Om ni är flera ägare är det klokt att diskutera arbetsinsats, ersättning, finansiering och vad som ska hända om någon vill lämna. Dokumentera hellre förväntningarna tidigt än att försöka reda ut dem först när ni är oense.
Steg 2: Ta fram bolagets handlingar
Vid bildandet behövs en stiftelseurkund, som dokumenterar att bolaget bildas, och en bolagsordning, som innehåller bolagets grundläggande regler. Registreringsunderlaget omfattar också uppgifter om bland annat styrelse, aktier och firmateckning.
Förbered ett tydligt verksamhetsinnehåll och namnförslag. Kontrollera uppgifterna noggrant innan du skickar in dem, så att registreringen speglar hur verksamheten faktiskt ska drivas.
Bestäm också räkenskapsår. Ett aktiebolag kan ha kalenderår eller brutet räkenskapsår.
Steg 3: Ordna aktiekapital och bankintyg
Vid kontant betalning av aktiekapitalet behövs ett bankintyg som bekräftar inbetalningen. Aktiekapital kan även tillföras genom annan egendom, så kallad apportegendom, men då krävs särskilda underlag och ett revisorsyttrande.
Kontakta banken tidigt och fråga vilka uppgifter den behöver. Använd startbudgeten som underlag och var beredd att beskriva verksamheten, ägarna och de planerade betalningsflödena.
Steg 4: Registrera bolaget och anmäl verklig huvudman
Bolaget registreras hos Bolagsverket. Registrering för skatter och avgifter görs därefter hos Skatteverket; flera moment kan hanteras via verksamt.se.
I samband med registreringen ska det normalt även anmälas vem som är verklig huvudman – den eller de fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar bolaget. Kontroll över mer än 25 procent av rösterna är en av grunderna för bedömningen, men kontroll kan också följa av exempelvis avtal.
Utgå alltså inte automatiskt från att verklig huvudman är samma person som styrelseledamoten eller firmatecknaren.
Steg 5: Ordna F-skatt, moms och eventuell arbetsgivarregistrering
F-skatt
Aktiebolaget ansöker om godkännande för F-skatt. Det är bolagets skatteregistrering, inte ägarens privata. Ett aktiebolag kan inte ha FA-skatt; den kombinationen gäller fysiska personer.
Moms
Bedöm om verksamheten ska momsregistreras och vilken moms som gäller för försäljningen. Det finns undantag från momsplikt och särskilda regler för små verksamheter, så registreringen behöver utgå från vad bolaget faktiskt ska göra.
Arbetsgivare
Om bolaget ska betala lön eller annan ersättning som medför arbetsgivaransvar behöver arbetsgivarregistreringen hanteras. Det gäller även när det är ägaren som ska få lön från bolaget.
Bestäm redan här vem som ska sköta deklarationerna och bevaka betalningsdatumen.
Steg 6: Sätt upp bokföringen från början
Bokföringen börjar inte först när den första kunden betalar. Företagets affärshändelser ska dokumenteras och bokföras från starten. Räkenskapsinformationen ska normalt sparas i sju år efter det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.
Välj en rutin som fungerar i vardagen: hur kvitton samlas in, hur fakturor godkänns, vem som stämmer av banken och när underlag lämnas till en eventuell redovisningskonsult.
Bolaget ska även ha en aktiebok med uppgifter om aktierna och aktieägarna. Det är inte samma sak som registreringen av verklig huvudman.
Steg 7: Planera även för den löpande administrationen
Avsätt tid och pengar för mer än den löpande bokföringen. Aktiebolag behöver upprätta årsredovisning, och bolaget ska lämna inkomstdeklaration även om det inte har bedrivit verksamhet under året.
Gör en enkel ansvarsfördelning: vem hanterar bokföring, moms, löner, bokslut och deklaration? Skriv in återkommande kontroller i kalendern.
Undersök också vilka avtal, försäkringar och eventuella tillstånd just din verksamhet behöver innan du tar på dig kunduppdrag.
Måste aktiekapitalet ligga kvar på bankkontot?
Aktiekapital är inte en avgift som försvinner vid registreringen. Men det är viktigt att skilja mellan bolagets pengar på banken och bolagets egna kapital. Reglerna om kapitalbrist utgår från det egna kapitalet, inte från att ett visst kontosaldo alltid måste finnas kvar.
Förenklat exempel: Bolaget använder pengar för att köpa en tillgång. Då minskar banksaldot, men bolaget får samtidigt en tillgång. En utgift som i stället blir en kostnad utan motsvarande intäkt kan minska resultatet och det egna kapitalet.
Om det finns skäl att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning. Att inte agera enligt reglerna kan medföra personligt betalningsansvar.
För ett bolag med 25 000 kronor i registrerat aktiekapital är halva beloppet 12 500 kronor. Det är inte en regel om att bankkontot aldrig får understiga 12 500 kronor.
Checklista inför verksamhetsstarten
Kontrollera att dessa tre områden är klara:
Bolaget: registrering, styrelse, aktiebok och uppgifter om verklig huvudman.
Ekonomin: finansiering, bank, skatteregistreringar och fungerande bokföringsrutiner.
Affärerna: tydliga erbjudanden, avtal, betalningsvillkor och de verksamhetsspecifika förutsättningar som behövs.
Börja här: Gör två budgetar – en för att komma igång och en för de första månadernas in- och utbetalningar. Det ger ett bättre beslutsunderlag än att enbart utgå från aktiekapitalet.
Frågor och svar
Hur vet jag om pengarna räcker för att starta?
Gör först en lista över startinköpen och sedan en budget för de första månadernas betalningar. Ta med sådant som försäkring, program, bokföring och tid innan första kunden betalar. Exempel: en stor beställning hjälper inte kassaflödet om materialet måste betalas långt före kunden.
Vad behöver jag köpa direkt och vad kan vänta?
Prioritera det som krävs för att leverera den första affären på ett bra sätt. Jämför inköp med att hyra eller använda utrustning du redan har, och räkna på total kostnad och villkor. Lägg önskeinköp i en separat lista så att de inte äter upp betalningsbufferten.
Vad ska jag ordna innan första kunduppdraget?
Säkerställ att registreringar, fakturering och bokföring fungerar och kontrollera om verksamheten kräver särskilda tillstånd. Bekräfta sedan uppdragets omfattning, pris och betalningsvillkor skriftligt. Prova att göra en fakturamall i förväg så att rätt företagsuppgifter och referenser finns med.
